Fiskarboställena hade en ganska enhetlig uppbyggnad. Tomterna var smala men långsträckta. Invid vattnet fanns brygga och sjöbod, lite högre upp bodar av olika slag och längts upp från stranden bostaden. Bostäderna kunde vara byggda i två plan och innehålla utrymme för mer än en familj. Ibland fanns också mer än ett boningshus på en och samma tomt. Hur en av de Hillmanska gårdarna under denna tid var disponerad, framgår i en bouppteckning: ”Gården No 55 i 1sta quarteret, bestående av 3 Rum med Kök och En Windskammare, En Matbod, En Mangelbod, Ett Fähus med Spillningsrum och Afträde samt ett Wedlider å Stadens tomt”. I just den här gården bodde vanligtvis 2 familjer, i andra, inte större, gårdar kunde det vara många fler än så. –

Det fanns många fiskare inom släkten Hillman under 1700-talet och början av 1800-talet. Via mantalslängder och bouppteckningar har det varit möjligt att få veta exakt vilka bostäder några av dem ägt. Det visar sig att nästan alla fiskarfamiljer i släkten Hillman, vars bostäder varit möjligt att identifiera (H i bilden), bott på Islandsholmens västra del, (den som låg närmast väster om sockerbrukskanalen), eller på motsatta sidan av Lillån, Islandet. Man var inte bara släkt utan också grannar.

På den här bilden finns också (med pil) en stapelbädd markerad . Här fick Olof HIllman d ä år 1782 magistratens tillåtelse att uppföra en skeppsbyggnadsplats "tå han med insigt och beröm åtskillige fartyg upfördt". Praktiskt nog blev skeppsbyggnadsplatsen närmaste granne med den egna bostaden, som då var gården nr 62.